Statistik
Nästan hälften av företagen använder AI. I byggbranschen tror bara 15 procent att det är mycket viktigt för tillväxten.
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade i dag sin årliga mätning av hur svenska företag använder IT och AI. 49 procent av företagen med minst tio anställda använder nu minst en AI-teknik, mot 35 procent året innan. Bland de minsta företagen, med högst nio anställda, är det 20 procent. Samtidigt visar Tillväxtverkets stora företagarundersökning vilka branscher som tror minst på AI: bygg, vård, kultur och lantbruk. Jag tror att de har fel, och jag ska förklara varför.
Sammanfattning
Det viktigaste, på en minut.
49 procent av företagen med tio eller fler anställda använder AI 2026 (SCB, 5 november 2026). Bland företag med högst nio anställda är det 20 procent. I IT-branschen använder 92 procent AI, i lantbruket och transportbranschen 25 procent, i byggbranschen 36. Tillväxtverkets undersökning av 6 342 små och medelstora företag visar samma mönster i inställningen: 65 procent av IT-företagen ser AI som mycket viktigt för tillväxten, mot 15 procent i bygg, 14 i vård och 13 i lantbruk. Branscherna som använder minst tror också minst. Det är ett misstag, eftersom administrationen ser likadan ut oavsett bransch: offert, tidrapport, faktura, lön. Där går minst 20 procent av tiden att få tillbaka.
Innehåll
Del 1
Så många företag använder AI nu
49 procent av de svenska företagen med minst tio anställda använder minst en AI-teknik 2026, enligt SCB:s undersökning IT-användning i företag som publicerades 5 november 2026. Året innan var det 35 procent, 2023 var det 10 procent. [1]
Storleken avgör nästan allt. Bland de största företagen, med 250 anställda eller fler, använder 85 procent AI, och bland dem med 10 till 49 anställda 45 procent. Bland företag med två till nio anställda är det 28 procent, och bland dem med högst en anställd 18 procent. [1]
| Företagsstorlek | 2026, % | 2025, % |
|---|---|---|
| 250 eller fler anställda | 85 | 72 |
| 50–249 anställda | 65 | 50 |
| 10–49 anställda | 45 | 31 |
| 2–9 anställda | 28 | – |
| 0–1 anställda | 18 | – |
Det är de små företagen jag jobbar med, och siffrorna stämmer med vad jag ser. Hälsoföretaget SFKH lät en automatisering ta över bokföringen, och i dag sköter den sig nästan helt själv. Men de flesta av deras grannar i samma storleksklass har inte börjat. Inte för att de inte vill, utan för att ingen har visat dem var de ska börja.
Del 2
Branscherna som tror minst på AI
Tillväxtverket frågade 6 342 små och medelstora företag hur viktigt AI är för företagets tillväxt. 65 procent av IT-företagen svarade "mycket viktigt". I byggbranschen svarade 15 procent så, i vård och omsorg 14 procent, i kultur och nöje 13 procent och i jordbruk, skogsbruk och fiske 13 procent. [2]
Hela listan, från mest till minst tro:
| Bransch | Mycket viktigt, % |
|---|---|
| Information och kommunikation | 65 |
| Juridik, ekonomi och vetenskap | 57 |
| Utbildning | 36 |
| Energi och vatten | 27 |
| Fastighetsservice och uthyrning | 27 |
| Handel | 26 |
| Tillverkning | 19 |
| Transport och magasinering | 18 |
| Hotell och restaurang | 16 |
| Byggverksamhet | 15 |
| Vård och omsorg | 14 |
| Kultur och nöje | 13 |
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 13 |
Här finns också en storleksskillnad. Bland soloföretagen ser 24 procent AI som mycket viktigt, bland de medelstora företagen med 50 till 249 anställda 52 procent. [2] Totalt landar det på ungefär var tredje företag, 31 procent. Undersökningen gjordes mellan november 2025 och mars 2026 och publicerades i oktober.
Jag läser tabellen så här: branscherna i toppen jobbar med text, siffror och skärmar hela dagen, så för dem är AI uppenbart. Branscherna i botten jobbar med händerna, med patienter, med djur och med scener. De tittar på sitt eget arbete och ser inget en dator kan göra. Det är en rimlig tanke. Och den är fel.
Del 3
Användning och tro följs åt, bransch för bransch
SCB:s siffror över faktisk användning ger nästan samma ordning som Tillväxtverkets siffror över inställning: IT-företagen använder AI mest (92 procent). I botten ligger lantbruket och transportföretagen (25 procent), hotell och restauranger (34 procent) och byggföretagen (36 procent). [1]
| Bransch (SNI 2025, 10 eller fler anställda) | Använder AI 2026, % |
|---|---|
| Information och kommunikation (J–K) | 92 |
| Energi (D) | 79 |
| Finans och försäkring (L) | 77 |
| Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (N) | 76 |
| Fastighetsverksamhet (M) | 59 |
| Handel (G) | 52 |
| Vatten, avlopp och avfall (E) | 51 |
| Tillverkning (C) | 46 |
| Uthyrning, fastighetsservice och stödtjänster (O) | 43 |
| Byggverksamhet (F) | 36 |
| Hotell och restaurang (I) | 34 |
| Transport och magasinering (H) | 25 |
| Jordbruk, skogsbruk och fiske (A) | 25 |
Två oberoende undersökningar, två myndigheter, samma botten. Lantbruket ligger sist i båda, och bygg, hotell och transport finns bland de fem lägsta i båda. (Vård, utbildning och kultur ingår inte i SCB:s undersökning, så där finns bara Tillväxtverkets siffra.) Det är ingen slump utan en spiral: den som inte tror på AI provar inte, den som inte provar ser inga resultat, och den som inte ser resultat tror ännu mindre. Branschpressen skriver om det grannen gör, så i en bransch där ingen börjat finns inget att skriva om.
Hos Tidsbyrån ser vi spiralen från andra hållet. Tre av våra kunder är ett byggnadsvårdsföretag i Stockholm, en jourfirma för VVS och el, ett hälsoföretag. Tre branscher ur den nedre halvan av listan. Två av dem sparar fulla arbetsveckor varje år, hos det tredje sköter bokföringen sig nästan helt själv. Ingen av dem har bytt bransch för att göra det.
Del 4
Varför bottenbranscherna har fel
Administrationen i ett byggföretag ser ut som administrationen i en revisionsbyrå. Offerten ska skrivas, tiden rapporteras, fakturan skickas, lönen räknas, kvittot bokföras. Det arbetet går att automatisera oavsett om företaget lägger tak eller skriver avtal, och minst 20 procent av tiden går att få tillbaka.
Utsunda Byggnadsvård i Stockholm är ett bra exempel. Hantverket är hundra procent handarbete, det går inte att automatisera en takomläggning. Men vägen från bokad tid till betald faktura var full av kontorsarbete: offerten skrevs för hand ur kalkylen, underentreprenörernas bilder skulle in i rätt mapp, fakturan skulle stämma med offerten. I dag sköter automatiseringen det mesta av den vägen, och Tristan Lindquist som driver företaget godkänner med ett ord i mejlen. Tidsvinsten är 5 till 6 fulla arbetsveckor per år. [3]
Jouren24 är en jourfirma inom VVS och el. Där var det annonskontot som tog tiden: Google Ads granskades för hand varje vecka. Nu gör ett schemalagt pass det varannan lördag och Kai Leung, som driver företaget, godkänner förslagen. 2 till 3 fulla arbetsveckor per år. [4] Två företag i branscher där 15 procent tror på AI, och båda har redan räknat hem det.
Den som jobbar med händerna tittar på sina händer och ser att AI inte kan göra det. Det stämmer. Men ingen hantverkare räknade sin tid vid skrivbordet när hen svarade på enkäten.
Dela bilden
Så vad är det som går att automatisera i en bransch som "inte passar för AI"? Det som händer vid skrivbordet efter jobbet. Hos en takläggare är det offerten på kvällen. Hos en tandläkare är det påminnelserna och fakturorna. Hos en lantbrukare är det inköpen, kvittona och rapporteringen till myndigheter. Inget av det kräver att AI:n förstår hantverket. Det kräver att den läser ett mejl, fyller i ett formulär och frågar en människa när den är osäker.
Del 5
Stockholm leder, Norra Mellansverige släpar
AI-användningen skiljer sig lika mycket mellan landsdelar som mellan branscher. I Stockholms län använder 57 procent av företagen AI, i Norra Mellansverige 37 procent. [1]
| Riksområde | 2026, % | 2025, % |
|---|---|---|
| Stockholms län | 57 | 45 |
| Småland med öarna | 51 | 30 |
| Sydsverige | 49 | 31 |
| Västsverige | 47 | 37 |
| Övre Norrland | 47 | 32 |
| Östra Mellansverige | 40 | 29 |
| Mellersta Norrland | 38 | 18 |
| Norra Mellansverige | 37 | 22 |
Skillnaden följer branschkartan. Stockholm har IT-företagen och konsultbyråerna, Gävleborg, Dalarna och Värmland har industrin, skogen och transporterna. Så när en lokaltidning i Norra Mellansverige skriver att företagen där ligger efter med AI är det delvis sant och delvis en effekt av vilka branscher som finns på orten. Det intressanta är inte att andelen är låg, utan att den har ökat från 22 till 37 procent på ett år.
Del 6
Vad ett företag i botten av listan bör göra på måndag
Börja inte med AI. Börja med den uppgift du avskyr mest och som ändå alltid blir gjord. Hos nästan alla småföretag är det fakturan, offerten eller tidrapporten.
Så gör vi hos Tidsbyrån när ett företag i en "skeptisk" bransch hör av sig:
- Räkna timmarna. En vecka med en lapp vid skrivbordet räcker. Skriv ned varje gång du skriver av något från ett ställe till ett annat.
- Välj det som är tråkigast och mest regelstyrt. Fakturan som alltid ser likadan ut slår offerten som kräver omdöme.
- Låt systemet föreslå, låt en människa godkänna. Ett förslag i mejlen, ett "ja" tillbaka. Inget skickas, betalas eller bokförs utan att någon sagt ja.
- Mät tiden igen efter en månad. Räkna i fulla arbetsveckor per år, inte i minuter per dag.
Det är så Utsunda och Jouren24 kom igång, och om någon hade frågat dem om AI när vi började hade svaret knappast blivit "mycket viktigt". Tron kommer efteråt. Resultatet kommer först.
Del 7
Metod och källor
Siffrorna över användning kommer från SCB:s undersökning IT-användning i företag 2026, tabellen "Användning av AI-tekniker efter typ av teknik", raden "användning av minst en AI-teknik". Siffrorna över inställning kommer från Tillväxtverkets Företagens villkor och verklighet 2026, tabell 6.
SCB:s undersökning omfattar företag med tio eller fler anställda i branscherna A till O enligt den nya branschindelningen SNI 2025 (jordbruk till och med fastighetsservice, plus reparation av datorer); offentlig förvaltning, utbildning, vård och kultur ingår inte. De små företagen med noll till nio anställda redovisas separat, i ett eget urval. Från 2026 ingår fler branscher än tidigare och indelningen är ny, så SCB varnar för att jämföra branschsiffrorna med 2025; jämförelsen bakåt i artikeln gäller bara totalen, storleksklasserna från tio anställda och riksområdena. Regionerna är SCB:s åtta riksområden, inte län, utom Stockholms län som är ett eget riksområde. [1]
Tillväxtverkets undersökning skickades till drygt 23 000 små och medelstora företag (0 till 249 anställda) och fick 6 342 svar mellan november 2025 och mars 2026. Frågan gällde hur viktigt AI är för företagets tillväxt; tabellen visar andelen som svarade "mycket viktigt". Konfidensintervallen, alltså spannet där den verkliga andelen troligen ligger, är breda för de minsta branscherna, till exempel 9 till 20 procent för byggverksamhet, så små skillnader i botten av listan ska inte övertolkas. [2]
Hela datan finns att hämta som CSV-fil. Tidsvinsterna hos Utsunda och Jouren24 är våra egna mätningar, uträkningarna står öppet på respektive case-sida. [3] [4]
Källor
Källor
- SCB, IT-användning i företag 2026, statistiknyheten "Nästan vartannat företag använde AI under 2026" och tabellen "Användning av AI-tekniker efter typ av teknik fördelat på region, storleksklass eller näringsgren" (Statistikdatabasen; 2025 års siffror ur tabell TAB6405), publicerad 2026-11-05. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/forskning-och-det-digitala-samhallet/det-digitala-samhallet/it-anvandning-i-foretag/pong/statistiknyhet/it-anvandning-i-foretag-2026/
- Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2026, tabell 6 och figur 9, publicerad oktober 2026. https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/publikationer/publikationer2026/foretagensvillkorochverklighet2026.12421.html
- Tidsbyrån, Case: Utsunda Byggnadsvård, från bokad tid till betald faktura. https://tidsbyran.se/case-utsunda-byggnadsvard.html
- Tidsbyrån, Case: Jouren24, annonskontot granskas varannan lördag. https://tidsbyran.se/case-jouren24.html
Frågor och svar
Vanliga frågor
- Hur många svenska företag använder AI 2026?
- 49 procent av företagen med tio eller fler anställda använder minst en AI-teknik enligt SCB:s undersökning IT-användning i företag, publicerad 5 november 2026. Bland företag med noll till nio anställda är andelen 20 procent.
- Vilken bransch använder AI mest?
- Informations- och kommunikationsföretagen, där 92 procent använder minst en AI-teknik. Därefter kommer energibolagen, finans- och försäkringsföretagen (77 procent) och företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, alltså konsulter, revisorer och jurister (76 procent).
- Vilka branscher tror minst på AI?
- Enligt Tillväxtverkets Företagens villkor och verklighet 2026 ser 15 procent av byggföretagen, 14 procent inom vård och omsorg, 13 procent inom kultur och nöje och 13 procent inom jordbruk, skogsbruk och fiske AI som mycket viktigt för tillväxten. I informations- och kommunikationsbranschen är andelen 65 procent.
- Betyder låg tro på AI att branschen inte kan automatiseras?
- Nej. Siffrorna mäter inställning och användning, inte möjlighet. Administrationen (offert, tidrapport, faktura, lön, bokföring) ser likadan ut i alla branscher och är det som automatiseras först. Ett byggnadsvårdsföretag och en VVS-jour sparar i dag fulla arbetsveckor varje år på just det.
- Hur mycket tid går att spara?
- Vårt löfte är minst 20 procent av tiden som går till administration. Utsunda Byggnadsvård sparar 5 till 6 fulla arbetsveckor per år, Jouren24 2 till 3. Hur mycket det blir hos ett enskilt företag beror på hur många timmar som i dag går till att skriva av uppgifter från ett ställe till ett annat.
- Var kan jag se siffrorna för min region?
- I tabellen i artikeln och i CSV-filen. SCB redovisar AI-användningen per riksområde (Stockholms län, Östra Mellansverige, Småland med öarna, Sydsverige, Västsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland), inte per enskilt län.
Författare
Johan Ocklind
Grundare av Tidsbyrån. Bakgrund inom growth och marknadsföring på EasyPark, Storytel och Din Psykolog, egna bolag vid sidan av, och dessförinnan sju år som professionell pokerspelare. Bygger AI-automatisering åt svenska företag sedan 2026. Mer om Johan.
Publicerad · Senast uppdaterad .
Läs vidare